ESS Scandinavia uttrycker sin filosofi på julkortet 2008 med citat av datorvetaren Alan Kay

Jan Maegaard inleder sin bok "Musikalisk modernism" från 1964 med följande rader:

"De tonsättare som vid varje särskild tidpunkt avviker mest radikalt från det traditionella kallas ofta avantgardister, och de som vågar sig längst ut i detta ingenmansland får heta pionjärer. Under vissa tider är pionjärandan stark inom konsten, vid andra tillfällen dominerar tendensen att konsolidera vunna erfarenheter. Båda tendenserna är väl alltid märkbara men med växlande inbördes avvägning. I vår tid är det ingen tvekan om att pionjärandan dominerar."

Detta skrevs alltså 1964 och historieskrivningen ger Maegard rätt i sin upplevelse av samtiden. Vad upplever vi här och nu idag? Pionjäranda eller "retro"? Vad kommer framtida historieskrivning säga om vår samtid? Det som var avantgarde för 68-generationen under 1900-talet, är idag åldrade kulturfenomen, föremål för "retro", historiekrönikor samt institutionalisering. "The Velvet Underground & Nico" prydd med banan av Andy Warhol har blivit museiföremål (eller föremål för Mashup-kultur?).

The Beachles Sgt. Petsound's Lonely Hearts Club Band is a track-for-track mash-up of The Beach Boys’ Pet Sounds with The Beatles’ Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band by Clayton Counts, posted on his blog.

Hur kan vi i planering av program för Lund2014 idag, se i kristallkulan när det gäller vad som är "avantgarde" och aktuellt år 2014?

Vilka tecken finns att tyda i samtiden? Eller i historien? Hur mycket kan "kulturscenen" komma att förändras till år 2014?

Låt oss betrakta några skeenden inom musik: I Sverige tog det inte mer än mellan 5-10 år innan punken (runt 1980) avlöstes av hip-hop (runt 1985). Två av alla dessa typiska "hållplatser" i vår kulturhistoria där nytt sound, karaktär och image dyker upp.

Punken som ett utvecklingsled i rock, det elektrifierade samhällets musik med gitarren som centralt instrument. Hip-hop som ett utvecklingsled led i synth och funk, det elektroniska samhällets musik med syntesizern (datorn) som centralt instrument (visst, det finns exempel på elektrifierad rockbaserad Hip-hop och elektronisk synthbaserad punk, men Hip-hopens klassiska karaktäristika är ändå trummaskiner och synthar).

Nästa hållplats för den elektrifierade musiken kom under 90-talet med Grunge. Motsvarigheten inom den elektroniska musiken blev Drum 'n' Bass.

Under 2000-talet experimenteras det vidare inom Electronica, portalbegreppet för allt som rör elektronisk musik, medan många av rockens gitarrister pluggar ur förstärkarkabeln och söker sig till akustisk Sing n' Song writer-tradition.

Allt det som varit så avantgarde för 1900-talets generationer av ungdomar är nu analyserat, kodifierat, dokumenterat och kanoniserat i läromedlens ABC på musikhögskolorna. Vi vältras i musik- och modebranschens retro-romantik och prydliga coverinterpretationer i Idol-tälingar på TV. 1900-talet har blivit museum.

Själv ser jag hur teknikutveckling styr kulturutveckling - och hur kulturutveckling föder teknikutveckling. Två trådar som flätas (eller en "dubbel helix" om vi skall göra oss lite extra förnäma och slänga oss med universitetsrektorernas favoritord för saker i samverkan).

Så vad händer då i nuet när det gäller kulturutveckling? Om teknikutveckling styr kulturutveckling, kanske vi kan komma något på spåren genom att titta på lite teknologi i samtiden:

- Mobiltelefoner: Själva ringandet på telefonen är marginell som funktion när det gäller marknadsföringen av mobiltelefoner. Det är alla andra applikationer som frontas. Det handlar dock om fortfarande mest om kommunikation och med mobiltelefonens yta, format och sammanhang för användning så blir allt kort, snabbt och litet - Snuttifieringens och micro-kommunikationens tidevarv är här. Istället för att skriva en sån här blogpost som du läser nu så borde jag sparat både din och min tid genom att "micro-blogga" på Twitter istället (från mobilen..).

- Dataspel: Som småbarnsfar och 70-talist märker jag att, till skillnad från 1900-talet, så är inga barn eller ungdomar ute och leker (respektive hänger vid korvkiosken) längre. De sitter inomhus och "gejmar". Inte för sig själva utan med polare i LAN eller med andra i världen tillgängliga över Internet. Musik- och filmindustrin har fått konkurrens om konsumenternas timmar för underhållning. Spelindustrins hyllmetrar med spel tränger undan CD-skivor med musik och DVD-skivor med film. Dygnet har bara 24 timmar. Kamp om konsumenternas val av underhållning. Det icke-linjära och interaktiva berättandet lockar mer än det traditionella linjära, passiva betraktandet.

"Chrime scene" av Mogens Jacobsen ställdes ut på Lunds konsthall: ”Electrohype 2006”

- Internet: Allt och alla kopplas ihop i ett kreativt och kommunikativt kaos av sociala media. Allt större del av befolkningen har vant sig vid Internet som sin fria information- och kommunikationskanal, mötes-, bytes- och handelsplats under de senaste 15 åren. Digitaliserad information sprids liksom regnet faller. Svårt att hindra. Inte naturligt att hindra. Information vill vara fri.

I takt med att Internet blir allt viktigare än traditionella mötes- och marknadsplatser så verkar krafter både inom (över)stat och näringsliv för att ta kontrollen över vårt oreglerade Internet. De uppvisar ambitioner att omforma nätet till ett enkelriktat "Internet-kabel-TV" där konsumenterna (inte längre medborgare) får prenumerera på ett förbestämt paketerat utbud.

Exemplarframställningen kostar ingenting i digitala media. Den exakta kopierbarheten hos ettor och nollor, som var det digitala mediets förträfflighet, har nu blivit upphovsrättsindustrins största problem. Fildelande ungdomsgenerationer har blivit upphovsrättsindustrins värsta fiender och lika hårt som industrin lobbar för att kriminalisera sina potentiella kunder så förlorar man deras uppskattning och förtroende för branschens framtid.

Installationen "Embassy of Piracy" ställs ut på biennalen i Venedig och tio kostymklädda män från Italiens specialpolisstyrkor dundrar in i lokalen med orden "You cannot have The Pirate Bay here“. Installationens innehåll: Papperspyramider, tryckta ballonger, textmaterial och en gammal dator som råkade stå där.. - Copyriot

För att kunna kontrollera olovlig kommunikation så måste man övervaka all elektronisk kommuikation, ständigt och jämt, i preventivt syfte. För första gången i världshistorien finns också den möjligheten.

Behovet av informationspolitik är lika stort som behovet av klimatpolitik. Och det rasar ett brinnande krig mellan generationer och intressen där en hel del kultur kommer dö, som vid varje sådant här tillfälle förut.

Men i spåren av en skogsbrand spirar nya spännande arter upp! (och glöm det där med att ingen skulle skapa kultur utan pengar som incitament!).

Som sagt, teknikutveckling styr kulturutveckling - och kulturutveckling föder teknikutveckling.

- Open Source: Internetsamhällets företagare utevecklar verktygen gemensamt och tar inget betalt för dem. Det är tjänsterna man utför med och kring verktygen man tar betalt för. Det är "spelningen" istället för "låtarna" man tar betalt för.

GNU/GPL och Creative Commons. Licenserna där alla gratis kan ladda ner och vidareutveckla. Så blev Apache HTTP Server, Linux, PHP, MySQL, Firefox, MediaWiki, OpenOffice, VLC media player, Azureus, Joomla och många fler stora, om inte världens mest använda. Medborgare, kommuner, myndigheter och företag kan tjäna miljarder på att äga och utveckla system och verktyg gemensamt, bli mer flexibla mot ständiga förändringar i tiden, och lägga stålarna på varandras tjänster istället. Proprietär information, proprietär kultur, stagnerar och går mot sin undergång.

Delad kultur och "public domain" är det som utvecklat civilisation och teknik genom historien, och kommer så göra i framtiden. En allt för stark immaterialrätt är något kontraproduktivt i detta perspektiv.

CODA:

Dessa teknologiska företeelser kombinerat med lusten att dela information fritt människor emellan samt konflikten som detta skapar med tidigare generationers system och kultur, upplever jag som smakrika ingredienser i en ny kulturell fond. Jag får tydliga vibbar av att vi passerar en ny hållplats på den mänskliga kulturens resa där nya människor med nya idéer hoppar på och de äldre får maka på sig. Oavsett vad man tycker om fildelning av upphovsrättsskyddat material, så kan man inte förneka att det frodas en kultur kring de frågor som piratrörelsen och Piratpartiet nu formar sin informationspolitik av. En kultur som manifesteras även i mägder av konstnärliga yttringar.

Min personliga känsla är att "piratkulturen" håller på att utveckla den ungdomskultur som kommer ge namn åt vår samtid i framtida kulturlexikon. Vi befinner oss nu i ett skede som motsvarar när hip-hopen, punken eller 68-generationens milstolpar gjorde entré.

Som det ser ut nu så kommer piratkulturen vara lika aktuell, och möjligen något mer "mogen", även år 2014 då Lund förhoppningsvis är Kulturhuvudstad!

Att under Lund2014 representera denna studentstad med programinslag från piratkultur tror jag skulle vara ett både ärligt och aktuellt grepp att spegla vår samtid i konsten.

Vi kan ju hålla invigningen i Piratensalen..

Nu skall jag röra mig AFK (away from keyboard). Vi ses..

Andra bloggar om: lund2014, upphovsrätt, piratkultur, integritet, 2014, kulturhuvudstad, open source, digitala media, dataspel, mobiltelefon, politik, informationspolitik, fildelning, punk, hiphop, mashup, tradition, avantgarde, teknik, samhälle, lund, it, internet, konst, övervakning, musik, kultur, media, the pirate bay, film, pirater, piratpartiet, modernism

Pingat på: Intressant.se

Det framgick mycket tydligt i kvällens partiledardebatt att höger- och vänsterblocken står på helt olika sidor när det gäller friheten på Internet och fri fildelning av det som går att digitalisera.

Högern (M, Fp, C, Kd) är för alla de frihetsfientliga lagar som Europeiska politiker stiftat under påtryckning av amerikansk upphovsrättsindustri.

Vänstern (S, Mp, V) visade sig vara klart emot den nuvarande utvecklingen av lagar som syftar till inskränkning av kommunikationsfriheten på Internet. Dessutom var de oerhört mycket mer pålästa och visade närhet till denna stora viktiga samtidsfråga som ju i slutänden handlar om huruvida vi skall bedriva massövervakning av all elektronisk kommuikation människor emellan. För med något mindre kan man inte stoppa oönskad fildelning.

Det parti som skall ha credit för att ha fått åtminstone ett av blocken att vakna och nu hänga med när det gäller kampen för fri fildelning och ett fritt Internet, är Piratpartiet. Utan dem hade nuvarande riksdagspartier struntat lika mycket i dessa frågor som de gjort i miljöfrågorna i slutet av 80-talet om inte Miljöpartiet gjort entré på den politiska scenen.

Detta visar hur betydelsefullt det är med nya fokuspartier för att ständigt vitalisera politiken och upprätthålla demokrati!

Dynamiken i det mänskliga samhällsbygget genererar återkommande situationer där regeringspartier och rättsväsende binder upp sig med osunda lojaliteter (som våra nuvarande regeringar och domstolar har gjort med upphovsrättsindustrin). De hamnar i knät på kapitalstarka marknadsaktörer vars agenda att kunna styra och kontrollera oss som konsumenter i slutänden leder till ett lika totalitärt samhälle som vänster- och högerextremister uppvisat i sin styrning och kontroll av medborgare tidigare i historien. Kapitalism är ytterligare en "-ism" som behöver modereras av andra.

Etablerade mittenpartier är genom sina utomparlamentariska allianser inte alltid vad de ger sken av att vara när det gäller att slå vakt om medborgerliga fri- och rättigheter.

Vill man inympa IT-kompetens och driva på gammel-partierna när det gäller att motverka omformningen av Internet från sociala media till ett "Kabel-TV-Internet", så gör man just nu lämpligast i att lägga sin röst på Piratpartiet.

Andra bloggar om: partiledardebatt, upphovsrätt, tv, integritet, val 2010, debatt, europaparlamentet, svt, datalagringsdirektivet, piratpartiet, politik, fildelning, eu-valet, kapitalism, marknadsekonomi, eu, regeringen, agenda, samhälle, demokrati, alliansen, internet, eu-val, övervakning, ipred, eu-parlamentet, europaparlamentsvalet, fra, blockpolitik, socialdemokraterna, mona sahlin, moderaterna, fredrik reinfeldt, miljöpartiet

Pingat på: Intressant.se

Härligt musicerande i ESC 2009 från den unge vinnaren Alexander Rybak och Norge som likt de flesta andra Europeiska länder, till skillnad från genom-amerikaniserade Sverige, stolt för vidare impulser från sitt musikaliska kulturarv!

Hur är det då ställt med Sveriges förmåga att producera vinnande bidrag i ESC?

Namnen är desamma år efter år bland den lilla skaran statligt (SVT) och skivbransch-certifierade låtskrivare i den Svenska Melodifestivalen: Fredrik Kempe, Henrik Wikström, Bobby Ljunggren, Thomas G:son och Ingela ”Pling” Forsman.

Tisdag 17 februari 2009 publicerades en artikel/intervju på SR.se med titeln "Samma låtskrivare trots ny festival". I den förklaras att flera tusen bidrag skickas in till melodifestivalen varje år (3400 i år), men att varje år kan allmänheten konstatera att några av låtskrivarna är de samma år efter år.

”Det finns en väldigt duktig elit.. ..det finns några som verkligen har specialiserat sig på melodifestivalen, som är väldigt duktiga på den här tävlingen", säger Martin Österdahl som leder SVT:s urvalsjury. (SR Mim 17/2)

Uppenbarligen delar inte resten av Europa denna uppfatting då Sverige kommit att få bottenplaceringar i Eurovision Song Contest senaste åren.

Att dessa låtskrivare skulle vara så mycket bättre att det dessutom är befogat att de får med flera låtar var i en och samma festival, kan inte vara möjligt med 3400 inskickade bidrag. Min egen intuition efter 20 års arbete inom upplevelseindustrin, åtta år på landets musikhögskolor samt erfarenhet av alla duktiga kollegor som skickat in bidrag genom åren; säger mig att något är skumt med urvalsprocessen.

Tydligen är det så att ungefär hälften kommer från allmänheten och hälften från något musikförlag.

Enligt SVT är utgallringsförfarandet helt anonymt, det vill säga ingen av dem som gallrar bland bidragen ska veta vilka som har skrivit låtarna eller vem eller vilka som sjunger på demo-skivorna - MEN.. allmänhetens bidrag passerar först via de samlade musikförlagen!

Alla de återkommande låtskrivare som har nämnts här tillhör en handfull förlag som tillsammans i år står bakom hela två tredjedelar av alla bidrag som har nått fram till denna en av Sveriges största scener för populärmusik.

Följade står att läsa i SR's intervju med SVT:

"Vi har ett "samarbete" med Svenska musikförläggarföreningen, en branschorganisation som representerar musikförlagen och de har under ett antal år hjälpt oss med förgallringen av allmänhetens bidrag först, säger Martin Österdahl"

Så förlagen som konkurrerar om de 28 åtråvärda platserna på scenen gallrar också ut sina konkurrenter så att säga?

- Det beror på vad du menar med konkurrenter - de hjälper oss med att gallra allmänhetens inskickning.

Jamen de skickar ju själva in också?

- Förlagen ja, men de har ingen förgallring utan alla förlagens bidrag går direkt till slutjuryn.

Om vi då säger 1500 bidrag från allmänheten går till förlagen, som sedan skickar hit - hur många av dessa?

- Det är litet olika från år till år, men det brukar vara ett par hundra.

Plus hur många då från förlagen själva?

- Ja, runt då 1400-1500.

Tycker SVT att det är acceptabelt att samma låtskrivare återkommer från år till år?

- Ja, självklart. Vi vill ha det bästa, göra det bästa underhållningsprogrammet som finns i Sverige. Vi gör tävlingsreglerna själva, vi är väldigt öppna med hur de fungerar och vi håller oss till dom. Och det är ingen tävling där alla har lika stor rätt att vara med utan det är de som är bäst, svarar Martin Österdahl.

Eh.. OK, det "bäst" som gäller för SVT lierat med svenska musikförläggare samt "bästa underhållningsprogrammet som finns i Sverige", förmår ivarjefall inte sålla fram de låtar (som säkerligen skickas in varje år!) som skulle kunna vända senaste årens kompletta fiasko för Sverige i Eurovision!

Andra bloggar om: eurovision song contest, alexander rybak, musik, esc, europa, låtskrivare, fredrik kempe, henrik wikström, bobby ljunggren, thomas g:son, ingela pling forsman, martin österdahl, jury, melodifestivalen, eurovision, fairytale, schlagerfestivalen, kultur, tv, svt, sverige, norge

Pingat på: Intressant.se

Jag har placerat min blogg i Lund på bloggkartan.se

Andra bloggar om: mcfaul

Följande saker menar John Doerr vara bland de viktigaste faktorerna i en entreprenörsstrategi:

Lästips: "John Doerr's Startup Manual".

Andra bloggar om: företagande, teambuilding, strategi, John Doerr, riskkapital, jobb, arbete, relationer